* Idag har jag äntligen fått testa någon som jag har fantiserat om natt och dag nästan varje dag i… Ja.. Sen jag hade växtvärk i unga tonår..
Att ligga i sträckbänk..
Ont givetvis.. Men det var ”skönt” med en annan sorts smärta för en gång skull..
Detta gör egentligen ingen nytta alls när man redan har diskbråck.. Speciellt inte när dom är gamla.. Detta är om du har diskutbuktning.. MEN.. Taken här var att detta kanske skulle shocka mina ständigt krampande muskler och kanske torka ut mina två nya diskbråck snabbare.
Ska på det i morgon igen.
* Undrar hur mycket det krävs för att jag ska få tillbaka mina 188cm =)
(Visited 202 times, 1 visits today)
Hej!
Jag skrev och tackade dig tidigare för ditt inlägg om Lyrica, har följt din blogg sedan dess och hittar alltid något intressant.
Sträckbänken är precis vad man drömmer om när smärtan är som värst, har till och med fantiserat om att hoppa bungyjump med icke elastiskt rep.
Smärtan/desperationen tar fram tokiga tankar men just sträckbänk är en återkommande tanke som känns som den skulle kunna ta bort den mest akuta smärtan när det är som jävligast, har dock aldrig provat.
Vad tror du om att ta muskelavslappnande medicin (typ Stesolid) någon timme före sträckbänksutövandet så inte musklerna kämpar emot och krampar ihop så intensivt i området runt det onda när man sträcker ut kroppen, kan det vara en bra idé?
Jag skulle önska att du kunde prova på att gå en timmes rask promenad varje dag under två veckors tid. Kör bara 14 dagar i sträck och sen efter det kan du ta ställning till om du vill fortsätta eller ej, men jag skulle aldrig klara av min rygg om jag inte körde mina en-timmes-promenader och jag fullkomligt hatade promenader innan jag kom igång.
Ge dig själv 2 veckor och återkom med rapport, du kommer bli förvånad över skillnaden, du kommer också ha att göra med skavsår och annat skit som kommer försöka sätta käppar i hjulet, men ryggen kommer kännas bättre och sömnen likaså.
En sista grej angående varmt och kallt om natten, ha två täcken vid sängen att välja på, ett varmt och ett svalare så kan du lätt byta täcke istället för att ligga och vrida dig.
Lycka till, från en smärtbroder till en annan.
Hehe.. Vi tänker lika märker jag.. Bunjgyjump har jag också tänkt på men den där snärten när jag studsar upp har bara fått mej att tänka att det skulle blivit värre sen utav det=)
Jag var på bänken idag igen.. Drog lite mer.. Och FAN vad ont det gjorde när jag skulle FÖRSÖKA resa mej sen.. Gick inte ALLS.. trots att sjukgymnasten försökte hjälpa mej..
Det är en av dom saker som skrämmer mej.. Och skrämmer mej för framtiden.. Att jag inte ens kan ta mej upp ur sängen själv.
Går du på någon slags behandling? fråga om dom inte har den möjligheten för dej att testa.
Jag har gått här i 3-4 år och av händelse så bara råkade jag mumla till att ”fan jag hade bara velat lägga mej i en sträckbänk”:.
Och så hade dom tydligen det =)
Nej stetsolid vågar jag mej inte på.. Finns dom ens fortfarande kvar?
Paraflex käkar jag ett gäng om dagen.. trots att dom ger mej NOLL effekt nu.. Förr så funkade 2-3 sådana med 2 Dexofen rätt så nice i ca 30 minuter.. Men nu finns inte Dexofen och dessa hjälper inte alls även om jag blandar med annat.
En timme hade jag inte klarat .. Och verkligen inte raskt i heller.. Jag går lite som frankenstein och max 10 minuter åt gången..
Men.. Jag får väl testa.. När kylan har lugnat ner sej.
Sen har jag även mycket problem med mina fötter som krampar sej, muskelknutor osv som gör att jag har mycket ont hela tiden.. Om jag går eller står..
Det kom till sen jag opererade ryggen.
Jag gör precis så.. Ett tunnt täcke och ett tjockt.. Men jag går alltså från att ligga med kläder och BÅDA täckena.. Till att jag ligger och svettas utan alls och med öppen balkongdörr.. Och så skitar det ca var 10-15 min.
Har det blivit någon förändring för dej?
Tack för omtanken och tipsen =)
Jag äter Naproxen morgon o kväll och skjuter till med Treo alternativt Citodon vid behov.
Dagliga promenader och stretchar kobra-övningar som håller smärtan i någorlunda schack, har blivit hyffsat van att alltid ha mer eller mindre ont och glädjer mig åt de bättre dagarna.
Jag talar aldrig om för någon att jag har ont i ryggen, bara de allra närmaste känner till det och de vet också att jag inte gillar att diskutera saken (min sambo kan förstås inte undgå att se när jag har det som värst), men jag ville ändå delge lite tankar för dig, då jag tror mig förstå vad du går igenom.
Stesolid ger man till bl.a. Epileptiker för att motverka/förebygga krampanfall, de är grymt muskelavslappnande, nackdelen är att man blir tung och trött + beroendeframkallande. Men det är OTROLIGT skönt att känna hur kramp-områdena i ryggen bara släpper och man sover som en stock.
Paraflex har jag aldrig märkt någon effekt av, har till och med testat 2 st. var tredje timme, gånger fyra tillfällen (8 st. är maxdosen på ett dygn) utan någon som helst effekt. Saknar en medicin verkan så sabbar man bara lever och njurar så Paraflex klarar jag mig utan.
Det är skitsynd att du inte kan motionera/promenera, det är din biljett till ett bättre liv, det är jag övertygad om, vore fördjävligt att en dag inte komma ur sängen, jag har haft sådana dagar också även om det var ett par år sedan sist, riktigt läskigt.
Jag måste också bara påpeka dina recensioner angående service på restauranger och bland företag generellt, vi är på pricken lika där, så jag skrattar igenkännande emellanåt åt din frustration över hur bolagen sköter/missköter sig. (Skönt att veta att vi är fler som tänker likadant)
P.s Fin nekrolog om din släkting Stig under rubriken Nattens stjärnor.
Ha det så bra det går, hälsningar C
Naproxen åt jag ett tag som omväxling för Citodon.. Men dom gjorde inte mycket nytta tyckte jag.. Fick mest ont i magen av dom.
Citodon är faktiskt snabbverkade och bra när jag bara har lite huvudvärk.
Men dom tar också rätt så hårt på magen.
Cobra övningen vill dom att jag ska göra.. Men bakåt kan jag inte böja mej ALLS.
Jag har ju levt med ryggont i så många år nu att det är ingen som bryr sej längre mer eller mindre.
När man träffar en gammal släkting som man inte har sett på länge så kan dom fråga hur det är med ryggen.. Men annars så snackas det inget om det.
Det tråkiga är bara att folk tar för givet att jag inte kan följa med och göra sociala saker bara för att jag har ont.
Nej Paraflex är tyvärr helt värdelöst i sej.. Men förr så gjorde dom nytta med Dexofen..
Nu tar jag 2-3 åt gången och något annat som är bara smärtstillande.. Och då ger det lite avslappnande effekt.
Nu denna senaste månaden så skiter jag tyvärr i allt..
Jag tar allt jag har.. Innan så tog jag smärtstillande BARA i verkligen nödfall.. 2-3 gånger i veckan.. Nu är det varje dag.. Och hjälper inte första tabletten snabbt så ger jag mej direkt på något annat.. Tyvärr.. verkligen inte såhär jag ville ha det.
Jag har tänkt sen du skrev senast att jag ska ut och gå lite.. Men det är så jäääävla kallt nu!
Hehe.. Det är nog många som tycker som vi, Fast dom flesta bara går med på det och säger inte ifrån
Tackar..
Och tack än en gång för att du delar med dej. .
”Nu denna senaste månaden så skiter jag tyvärr i allt..
Jag tar allt jag har..”
Jag tror de flesta av oss med ryggproblem någon period varit i samma sits, man orkar helt enkelt inte fightas, man är så mentalt och fysiskt utmattad att man ser de starka pillrena som sin enda utväg.
Man vet att det inte är långsiktigt hållbart, men man orkar inte se på situationen långsiktigt när man befinner sig i en sits där man knappt uthärdar dagen.
Det värsta är att man bara bygger upp mera elände, magen slutar fungera som den ska, njurarna tar stryk, blåsor i munnen, sår som aldrig läker, högre blodtryck, ångesten och vresigheten ökar, jag vet, har själv varit där emellanåt. (Flera gånger)
Bestäm ett datum någon vecka framåt, då du börjar trappa ner igen, för dagboksanteckningar på hur många piller du tar, kör igång med stretch… bara superlätt, kör igång med promenad….bara så långt du orkar och sedan hem igen, häng inte upp dig på om det blir 10 eller 20 minuter, de viktiga är att du gör det varje dag och skriver upp det i din dagbok.
Jag tror det är viktigt att bryta invanda mönster, förnya sig lite och våga testa nya idéer.
Men all text ovan är förstås mycket lättare skrivet än gjort.
Går du igenom det här, så har du ett helvete framför dig, går du INTE igenom det här så har du ett ännu större helvete framför dig. (No easy way out)
De första åren såg jag fram emot att bli frisk, numera ser jag lite mera realistiskt fram emot att ha så lite ont som möjligt. Det var svårt att acceptera, men lättare när man kommit fram till den insikten.
Kämpa på!
Ja.. Grejen är mest det att jag har steg för steg dessa senaste två åren tappat allt som varit min karaktär och mitt sätt att leva.. Att från ordning och reda.. Att inte skjuta upp saker.. Och nu detta..
Ja jag har ju klarat av ”avgiftning” tidigare så jag ska nog klara det igen.. Nån gång.
Ja jag vill verkligen gå lite om dagarna.. Så nu är det faktiskt mest för att det är så bitande kallt här nere..
Skönt att höra att du har varit i samma sits men lever med hopp nu =)