Dagens Notiser

** Folk må tycka att jag är hård, negativ, klagar mycket osv.
Men jag är bara ärlig.
Jag delar med mig av en bråkdel om hur mitt liv ser ut, och jag håller verkligen det mest negativa för mig själv.

Så att jag klagar på att folk inte vet hur man beter sig osv, det är bara vardagsmat.

Och ja självklart kan jag se det positiva i livet och uppskatta de väldigt små ljusglimtarna i vardagen också.

Så nu ska jag dela med mig av två saker som har gjort mig glad/positiv den senaste tiden.

1: Jag fick en ny komplimang som jag absolut tog åt mig, kände att det passande in på mig och som kommer att göra mig glad/stolt ett tag.

Kortfattat så fick jag komplimangen att jag har en ”berättarförmåga” och att jag ”pratar i perfekta citat”.

Och detta var från en person som aldrig har läst min blogg eller annat än meddelanden från mig, men som har pratat med mig i ett par timmar.

Jag får ibland komplimanger om att jag skriver bra, det är väldigt glädjande också såklart, speciellt när jag får beröm för att jag aldrig stavar fel 😉

Men detta var första gången som jag fick komplimanger för hur jag pratar, sättet då alltså, inte hur jag låter.

2: Jag var hos Tandläkaren förra veckan och medans de pratade eller kollade på bilder så bad jag dem att resa stolen så jag fick sträcka på nacken lite, jag hade legat en stund då och det var jobbigt för nacken helt enkelt.

Jag gick till tandläkaren nyduschad så håret såg väl inte så snyggt ut efter jag hade legat ner i tandläkarstolen.

Och tandsköterskan av ren automatisk rättade till mitt hår när jag satt upp (eller om det var samtidigt som jag reste mig upp).
Jag är helt säker på att hon inte alls tänkte sig för utan bara gjorde det av ren instinkt helt automatiskt.
Och den lilla gesten gav mig en jättebra känsla av den kvinnan.

Jag kände direkt att den kvinnan kommer att bli / är en jättebra mamma, fru/flickvän.

Den lilla gesten att automatiskt bry sig om att rätta till håret på en främmande människa / en ”patient”/kund, och jag tror inte alls att det var för att ”klappa mig” medans jag sträckte på nacken för att hon tyckte synd om mig,
utan det var verkligen bara något som hon råkade göra utan att tänka sig för.
Hon såg att mitt hår hade ”ruffsat till sig” och skulle bara enkelt snygga till det .

Den lilla gesten gav mig verkligen ett jättebra intryck av den människan.
Den lilla gesten sa så mycket om henne tyckte jag.

Jag tog inte det personligt det minsta lilla, det var absolut inte hennes sätt att flirta med mig eller så, verkligen inte.
Utan som jag säger så var det bara något hon gjorde automatiskt för att hon är så som kvinna, och jag gillade det jättemycket.

Den lilla gesten gav mig hopp om mänskligheten.

Jag skulle vilja sagt något till henne efteråt om det kom jag på sen,
men då hade det nog bara blivit ”en grej” av det och awkward.

Så en ”enkel sak” i vardagen som gjorde mig glad och positiv, mer än den dagen bara.

(Visited 2 times, 1 visits today)
Subscribe
Notify of
guest


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

0 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x