** För en massa åt sedan så hjälpte jag en tjej med hennes nyfödda barn så mycket jag kunde.
Alla jag har berättat denna story för har valt att ta det så fel som möjligt och det har bara gett mig en massa onödig drama, både på den tiden och från tjejer som jag har dejtat sedan dess.
För några år sedan så kontaktade hans mamma mig och frågade om jag ville träffa pojken.
Jag minns inte hur många år sedan detta var, men det var kanske 10 år sedan.
Jag antog att det handlade om att det var mamman som ville träffa mig för att pojken minns ju inte mig alls.
Jag berättade detta för tjejen som jag var med då för att jag alltid är helt ärlig, så även om jag antog att det inte skulle bli något av det, så ville jag ändå berätta att jag har ”visat mitt stöd”.
Och ja det blev ju en massa drama där också helt i onödan, från en tjej med 3 barn som jag verkligen försökte vara som en pappa till.
Så ja, alla jag har nämnt minsta lilla om denna ”story” för har valt att misstolka det så mycket de bara kan, tyvärr.
Så vilket som så har jag alltså träffat denna pojke från att han var nyfödd (3 dagar gammal tror jag) och senast så var han nog 4 år gammal.
Denna pojke blev så van vid mig att han under en lång endast kunde somna med mig, så varje kväll fick jag köra hem där för att få pojken att somna.
Aja vilket som.
Denna pojke har nu tagit studenten och hans mamma skrev till mig igen att ”de” tänkte på mig då ”såklart”.
Jag tror ju verkligen inte alls att pojken minns mig men visst, jag behöver inte skapa en diskussion av det.
Hon säger att hon har en present till mig..
Okej.. ja då blev jag ju nyfiken.
Så jag kör till henne för att se vad det är hon vill egentligen.
Så ger hon mig denna…
Den fick han av mig när han var liten.
Han tyckte verkligen om min bil (såklart) 😉
(inte den bilen ser jag nu)
Självklart så blev jag genuint riktigt rörd och jätteglad, och självklart så ville jag att han skulle ha kvar den i sitt skåp där han hade haft den sparat:
Jag bad bara om att få låna den en stund för att snabbt köra hem och ta en bild
Jag köpte ju såklart en likadan leksaksbil/modellbil till mig själv då =)
Självklart så ville jag att han skulle ha den kvar =)
Jag har tyvärr noll koppling till honom idag och tyvärr främst pga denna onödiga drama skapad av andra kvinnor genom åren.
Men jag sa till hans mamma att om han har ett bil-intresse så får han jättegärna följa med mig på Tisdagsträffen någon gång om han vill det.
Nu har jag ingen kvinna i mitt liv som skulle skapa onödig drama (inte som jag bryr mig om iallafall) om jag skulle visa mitt stöd till en ung kille utan pappa.
Det är verkligen synd så mycket onödig drama kvinnor har valt att skapa pga detta.
Det är bara något år sedan som jag berättade om det dåliga område som de bodde i osv osv osv till någon tjej, så berättade jag att jag var där ofta för att hjälpa en ung tjej med hennes nyfödda pojke, och direkt så var kommentaren något i stil med ”ja så du brukade åka dit och knulla med henne alltså”.
Tjejer är utan tvekan extremt mycket mer svartsjuka, dömande och revirmarkerande än män.
** Jag vill minnas en bild där han lekte med växelspaken i bilen men jag hittar tyvärr inte den.
De gånger som jag kanske inte hade tid att åka hem till dem eller helt enkelt bara var trött på att hans mamma trodde att det skulle bli något mellan oss två så fick de komma till mig så att jag fick få honom att somna.
Sen när han väl hade somnat med mig så sov han gott hela natten
** De andra 3 barnen som jag verkligen försökte vara en bra pappa till i 10 år minns ju mig såklart, men de minnen kommer ju att dö ut.
Sist de såg mig var 7 år sedan och då var de 10-14 år gamla (de är så tätt inpå varandra i ålder)
Och idag då 18-21, vuxna människor som har gått igenom ett halv liv sedan mig.
Jag märker ofta på andra människor att de inte alls minns vad som hände i deras liv innan tonåren och att barn glömmer snabbt allmänt.
