** Jag gillar den rätt mycket, jag tycker däremot att James Bond kopplingen är för klen.
** OJ vad tjock spännet var!
Galet fult ju!
** Det jag absolut inte gillar och det som gör att jag inte skulle köpa en oavsett pris (för att behålla) är länken, jag kan tycka att den ”fisklänken” kan vara snygg, men jag VET att den inte är bekväm
OBS : Den länk som officiellt kallas för fisklänk ser inte ut så, men i folkmun här i Sverige så har denna modellen av länk på klockan också kallats för fisklänk.
Denna sorters länk på klockan kallas bara för ”meshlänk” men den HETER Milanese.
Skulle du ha håriga armar så är du snart som nyvaxad på armen.
Och skulle du råka böja eller vrida den länken för lite så är den bara att kasta, den för förstörd för alltid efter det.
Det som kallas för ”fisklänk” eller mer korrekt ”Fiskbenslänk” är denna design som inte alls var ovanligt att folk eftermonterade på sina guldklockor som annars satt på läderrem.
Detta har man ju sett massor utav, i olika skick och kvalité.
Så när dykar-meshlänken kom så kallade man den bara för fisklänk eftersom den påminde om den då rätt vanliga fiskbenslänken.
Meshlänken ÄR egentligen en bra länk.
Antingen så kan man se det som en väldigt tålig canvasrem eller som en väldigt följsam stållänk, den är lite det bästa av två världar, iallafall för en dyrare, som har klockan utanpå sin handske..
Jag vet inte vilken klocka som har först med Meshlänken, jag tror att det var de tyska rem-makarna Staib och Vollmer som iallafall var först med att massproducera meshlänken på 1920-talet, inte till någon specifik klocka eller klocktillverkare då utan som eftermarknads-rem, därför ser vi många gamla vintageklockor med meshrem.
Däremot så vet jag utan tvekan vilken klocka som gjorde meshlänken populär på 70-talet.
Ja givetvis Omega Seamaster Ploprof 600m,
En klocka som jag har flera inlägg om,
en klocka som ser konstig ut utan meshlänken, men också en klocka som jag inte heller köpte just pga meshlänken.
Det var den största, mest robusta, tåligaste, manligaste och framförallt den mest seriösa dykarklockan på den tiden, och en bra tid därefter.
Den klockan marknadsfördes lite charmigt som ”Shark-Proof”, därför kallades den länken för ”Shark Mesh” då ute i stora världen.
Här hemma så blev det bara ”Fisklänk”… Inte riktigt lika coolt som ”Haj-säker-länk”, men det funkade.
Även om länken aldrig skulle klara av ett hajbett så var länken ändå mycket mer tålig än andra stållänkar på den tiden, och givetvis mer tålig än en canvas eller läderrem, detta främst för att länken helt saknade pins, det är ju alltid de som går i sönder, lossnar eller böjs om en stållänk blir slapp, dålig eller går av.
Här var det då istället ”flätad” rostfritt stål som var tåligare än något annat, rörligare än det mesta och som var utan tvekan luftigare än någon annan sorts länk eller rem!
De Meshlänkar vi ser idag är inte som de var förr.
Idag så är det mycket slätare, tajtare, mindre öglor osv osv.
Mycket troligt för att de ska vara ännu tåligare och för att de inte ska böjas/vridas så lätt.
Så den är nog inte alls lika luftig och följsam som den var förr.
Nu har ju meshlänken utvecklats och producerats av en MASSA olika, det var en väldigt populär länk förr som sagt.
Så idag kan de se ut lite hur som helst även om de alla kallas för meshlänk.
Apple har väl en sådan också till Apple Watch?
Så om jag ska ta med alla klockor utöver Omegas ”Shark-proof” meshlänk så kommer detta att bli ett alldeles för långt inlägg, men jag måste förklara vad Milanese är eftersom jag nämnde det ovan.
Det är de tunnare och finare länkarna med tunnare ”stråltråd” som vi kallar för Milanese.
Och förr så skiljde man en Milanese länk och en t.e.x Omega Meshlänk på att Milanese-länken kunde man justera, den första ”Shark-proof” länken kunde du inte justera.
Men nu givetvis så kan du det även på Omegas meshlänkar.
Som ni förstår så gillar jag ändå denna klassiska länk, och helt ärligt så har jag väldigt lite erfarenhet av de nyare meshlänkarna.
Men jag har haft 2-3 klockor med meshlänk.
Den ena vet jag inte vad som hände, om jag råkade slå emot något eller vad, men som ni ser på ovandelen av remmen så blev den böjd..
Och även om jag använde den klockan extremt sällan så smälte jag ner det guldet och satte en tråkig läderrem på klockan, som nu bara ligger i bankfacket..
På fullaste allvar, jag har ingen aning om hur den skadan kom till, men det är ju lätt hänt att man slår emot en vägg eller ett bord, och mjukt guld på den sorters länk…Ja det blir skador direkt..
Bara att smälta ner.
Och den andra då som ärrade mig för livet och den erfarenhet som gör att jag inte vill ha en Meshlänk igen.
Mina små hårstrån som går hela vägen från ovanarmen till handen (ja jag är överraskande hårig, men ljushårig som tur är), det håret på handleden fastnade hela tiden i remmen och remmen drog av håret från kroppen..
Och tro mig, det är inte skönt när man har många hårstrån… INTE skönt!
Det är kanske ännu en anledning till varför dagens meshlänkar är tajtare i ”flätningen”.
Så det blev en lång förklaring till varför meshlänkar inte är perfekta för alla.