** Det där är underskattade bilar.
Ja de fanns med lite för många motoralternativ, där den minsta motorn hade under 140 hk, och det var mest dem man såg på vägarna, det var ju en stor nackdel.
Men de fanns ju också med 220+ hk Turbomotor.
Ja det sågs kanske som lite då med, när alla andra Japanska bilar hade 280 hk på papper men mycket mer på riktigt.
Men 220 hk på under 1 300 kg, mittmonterad motor, Toyota..
En tid då en Lotus hade 120 hk…
Ja sen är de inte riktigt lätta att trimma som ”alla andra” Japanska bilar, det är till och med som så att du får en hel del problem om du försöker jaga över 350 hk.
Men 280-300 hk i en sån här liten bil är ju helt perfekt lagom.
Targa dessutom.
Men denna bilens största nackdel var efterträdaren.
MR3 Gen 3 som kom 1999.
Den bilen sålde bra, det gjorde den, men kördes av äldre damer som ville ha en billig öppen sportbil (istället för Miata).
De kom BARA med ett motoralternativ på bara 138 hk.
Ja de vägde mindre, de vägde under ett ton faktiskt.
Men de var inte alls lika snygga, de var…. Gulliga?
MEN! Jag ska vara ärlig och erkänna att jag var väldigt nära att köpa en sådan.
Vi hade två såna MR2 i Sverige som var väldigt påkostade och trimmade
Kooz byggde den ena
Absolut mycket cool, men helt fel fälgar på den bilen, idag iallafall.
Den andra bilen har jag ingen bild på, men den hade en jättevinge osv osv.
Och var svår såld rätt länge, och när jag åkte för att köpa den så förstod jag varför, den var i väldigt dåligt skick.
Efter det så bytte den ägare en massa gånger och sen har jag inte sett till den på säkert 10 år.
Men vilket som, de var ingen hit, det var en ”kärringbil”.
Och den MR2 drog ner ryktet på de två äldre modellerna också
