Numera i Malmö så har vi bara två livsbutiker som vågar ha öppet till kl 23, och de är de mitt i stan.
Och jag är en sådan kund som kommer precis innan stängning, alltid, så jag tycker det är synd att alla de andra stänger kl 22 numera.
Vilket som, den ena som har öppet till 23 ligger lite närmre mig än den andra butiken som har öppet till 23.
Men den undviker jag helst, för att det är alltid någon utanför som står och tigger, och ja jag är en sådan dum människa att man får ångest över detta, och väljer istället att ignorera det helt och hållet istället, dvs att inte köra till den butiken.
Men nu var jag så sent ute att jag fick ta den butiken ändå helt enkelt.
Och parkerar Corvetten precis utanför dörrarna, och så fort jag närmar mig entren så kommer där fram en tjej till mig.
”Förlåt att jag frågar, men kan jag be dig om hjälp?”
Och hennes sätt att prata till mig, som om hon vore rädd för mig, ja det fångade min uppmärksamhet.
Hon såg ut som en ung, vilsen och väldigt rädd tjej.
Hon såg inte ut som någon narkoman eller typiskt uteliggare..
Väldigt smal ja, hon pratade väldigt tyst och försiktigt, men lite mer åt retard hållet än narkoman hållet.
Så jag tänker ju att hon kanske behöver hjälp på riktigt eftersom hon såg så rädd ut.
”Ja vad kan jag hjälpa dig med?”
”Jag behöver något där inne”
Och så pekar hon in till Hemköp.
”Okej, vad behöver du?”
Och så rabblar hon upp saker hon vill ha, grönsaker, nötter, ärtor osv.
Nyttiga saker..
”Ja men du kan få pengar, hur mycket behöver du?”
”Nej nej jag vill inte ha pengar, förlåt om du tror att jag frågade om pengar, det var inte så jag menade, ursäkta att jag frågade”
”Okej, men hur menar du då? hur ska du handla mat?”
”Jag kan följa med dig och visa vad jag behöver”
”Njaee.. jag kan gå in och handla, och sen får du pengar av mig”
Då ser hon jättebesviken ut, ber om ursäkt igen för att hon frågade.
Min tanke här är ju att det är något som inte stämmer, ska hon följa med mig in och uppehålla medans någon gör inbrott i min bil eller?
Precis när jag vänder henne ryggen och går in till butiken så säger hon väldigt tyst och försiktigt ”Fina skor”.
Ja.. och där fick hon mig..
Nu kände jag mig både dum och snål..
Jag är så förvirrad inne på Hemköp att jag glömmer bort vad jag själv ska handla…
Ska jag verkligen gå ut och hämta henne och sen gå och handla med henne?
Ska jag handla mitt och sen ge henne pengar så hon själv kan handla? affären stänger närsomhelst..
Jag hinner tänka en massa… vågar hon inte gå ensam i affären? Vad är det frågan om?
Nej.. det är något som inte stämmer..
Så när jag har yrat runt lite och tagit en del av det jag skulle ha, så går jag fram till kassan för att betala, och frågar då killen i kassan ”Du den tjejen som står utanför”
Kassören : ”Ja vad sa hon till dig, jag är nyfiken”
Kassörskan som precis kom och ställde sig bakom sin kollega ”Grönsakstjejen?”
”Ungefär så ja, hon ville att jag skulle handla åt henne, eller med henne, så jag bara undrar, är hon portad av er eller? får hon inte komma in här?”
Kassören : ”Nej nej absolut inte, hon är här inne flera gånger om dagen med folk som handlar åt henne”
Kassörskan : ”Ja speciellt sista timmen innan stängning så brukar hon nog vara inne 3 gånger med olika människor”
”Okej.. Så hon får lov att gå in här? För att jag erbjöd henne pengar men det ville hon inte ha, utan hon ville att jag skulle handla med henne, vilket jag tyckte var konstigt”
Kassörskan : ”Vad konstigt att hon tackade nej till pengar. Ja hon är aldrig här inne ensam, någon gång har hon stått ensam, men då har hon väntat på de som handlar åt henne”
”Okej… Jaja.. ja då är det väl bara en fix ide hon har kanske att hon inte vill tigga pengar, eller handla ensam”
De båda : ”Ja så är det nog.”
”jaja, så då behöver jag inte ha skuldkänlslor iallafall?”
Kassören ”Nej nej hon är här varje dag alltså, och hon är inne och handlar med någon minst 3 gånger om dagen”
Okej, så jag tar mina saker och går, och mår mindre dåligt.
När jag kommer ut så står där en kille och försöker få henne med sig..
Så jag frågar om allt är okej, och då går han väldigt snabbt därifrån.
Och nu har tjejen fått lite mer volym på rösten ”Fyfan vilket svin, jag ber honom om mat och han vill locka mig till andra saker”
Jag frågar henne om hon har någonstans att ta vägen, och att hon borde cykla hem.
”Ja men jag ville bara ha lite mat”..
Och så känner jag mig dum igen…
Men.. ja hon ser undernärd ut, absolut, och hon kanske inte vågar ta emot pengar för att då tar någon dem ifrån henne..
Men.. jag litar mer på de som jobbar där inne eftersom de väl kände till ”Grönsakstjejen”.
