Valborgsmässoafton – därför firar vi valborg

Taget från Leva & Bo

På valborgsmässoafton välkomnar vi våren. För många svenskar är valborg en symbol för våren och ljuset. Eldar från början tändes för att bränna upp det gamla och ge plats för det nya. Foto: Alexander Donka

Valborg – varför firar vi det?

Häxor, våren, helgon eller kosläpp.

Förklaringarna är många. Vad tror du?

Här får du allt du behöver veta om valborgsmässoafton.

Valborg välkomnar våren

Valborgsmässoafton infaller på solens ”kvartspunkt” i solhjulet, mitt emellan vårdagjämning och midsommar. Man firar vinterns sista dag. Valborg står för de flesta svenskar som symbol för våren och ljuset. Eldar från början tändes för att bränna upp det gamla och ge plats för det nya.

 

Boskapen släpps ut kring valborg

I bondens år (i bondealmanackan) var vi på väg in i sommarens första dag och alla djur som stått inne hela vintern skulle släppas ut på bete. Det hände att bönderna då även tände eldar för att skydda boskapen mot vilddjur. Dessutom röjde man på slåttermarkerna och behövde stora bål för att elda upp riset.

 

Valborg kom från Tyskland

Valborg är en gammal högtid som kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden. Eldarna fanns tidigt med och ursprunget är katolskt. Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis (Valborg). Hon var en abbedissa som levde på 700-talet.

 

Natten mellan valborg och 1 maj

Man trodde länge att natten mellan valborgsmässoafton och 1 maj var en magisk natt, då häxor, oknytt och annat övernaturligt var ute och flög. Särskilt trodde man att häxorna denna natt red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna och gjorde saker i djävulens sällskap. För att skrämma bort dem förde man oväsen och tände eldar.

 

Valborg har keltiskt ursprung

En del folklorister hävdar att valborgsfirandet egentligen har ett keltiskt, nästan irländskt ursprung som firades med bål. Under den hedniska tiden i Norden firade man en äldre högtid kopplad till de döda. Och just denna natt ansågs gränsen mellan döda och levande vara som svagast.

 

Kungens födelsedag

Valborgsmässoafton är alltid sista april och kallas i folkmun för ”valborg”. En årlig högtid som firas i både Estland, Finland, Lettland, Sverige. Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Den 30 april är flaggdag och kungens födelsedag. Valborg har namnsdag den 1 maj.

 

Majbrasa, majbål – elden har olika namn

I Sverige och Finland firas helgen genom att man tänder stora brasor. Valborgseld, valborgsmässobål, majbål, majkasa eller det populäraste, majbrasa, är alla olika namn, på samma sak. På vissa platser har man även fyrverkerier och smällare. När brasan är tänd sjunger en manskör traditionella vårsånger och någon håller ett tal till våren.

Här hittar du bästa majbrasorna i Sverige.

 

Valborg i Uppsala och andra akademiska städer

Valborg är en av årets stora högtidsdagar för högskolor och universitet då studenterna sätter på sig studentmössan. I Uppsala arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår den uppskattade forsränningen. Men firandet börjar redan ett par dagar före med både skvalborg och kvalborg. På valborgsmorgonen är det champagnefrukost och pågår sen hela natten. Dagen efter, på 1 maj, är det finalborg.

 

Källa: Traditioner.se, Nordiskamuseet.se, Wikipedia.org, WordPress.com, So-rummet.se, Aftonbladet.se

(Visited 1 329 times, 1 visits today)
Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

0 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x