Oavsett om det är dåliga tider eller inte så har dom flesta klockköpare en sak i tankarna.. Nästan främst och enbart..
Vad för jag för klockan när jag säljer den?
Sen där efter så går dom efter utseende, hur flashig och skrytig den är.. Och sist av allt.. Funktionerna på klockan..
Sorry men sant.
Och det är just därför folk helst bara köper Rolex eller icke prisvärda Breitling..
Alla vet vad det är.. Även den trögaste bruden blir impad… Och pga detta så får du också sålt klockan snabbt och lätt..
Och kan alltså äga en klocka 2 år.. Sälja den.. Och bara blivit av med några få tusenlappar om du själv köpte den begagnad också.
Nya klockor är den en annan sak.. Det är nästan som med bilar.
Och i bästa fall så vill folk ha tillbaka sina pengar efter 4 år..
Eller även tjäna på det..
Och då köper man inte en klocka för varken behovet, intresset eller sin personliga skull.
Aja vilket som.. Vad jag skulle komma fram till var att folk hyllar Rolex och Breitling mer och mer i samma takt som världs/landets ekonomi går år helvete..
Det är BARA säkra köp som gäller.. Ingen vågar sej på udda märken eller märken som kanske inte är lika kända i Sverige som utomlands..
Dvs inte lika FLASHIGA och skrytiga eftersom ”alla” inte känner till dom.
Så enkelt och ytligt är det..
Vem köper en Panerai för 50 tusen.. Som ser ut att kosta 5 tusen. I tider då alla är fattiga?
Ne.. Då köper man ju hellre en stor flashig Breitling eller en Rolex bara för att visa att man själv inte har drabbats är krisen..
Även om man har köpt klockan enbart för att skryta en sommar och sen få tillbaka sina pengar till vintern.
MEN..
Då vill jag ta upp ett rätt så bra exempel som jag precis fick ett ”tack” telefonsamtal för.
Jag fick en vän att gå ifrån AP till Panerai för snart 4 år sen.
Jag visade honom några modeller jag tyckte han skulle köpa.
Och han köpte något annat.. Men det gör inget.
Han köpte en 44mm Panerai PAM 317 Luminor 1950 Chrono Monopulsante 8 Days GMT aka ”The Black Night”.
Svart klocka med för första gången svart urverk!
Mycket hett!
En modell som som släpptes i 500ex.. Och blev så populär.. Att dom till sist fick släppa ytterligare 500ex..
Och där så skapade dom ju ett problem för resellers.. Samtidigt som dom gjorda puristerna och entusiasterna glada.
Dom två olika serierna skildes genom att dom inofficiellt kallades för K-series , L-series och N-Series
Den inofficiella storyn till att det blev såhär var för att komposit-boetten var mycket svår och tidsödande att tillverka.. Väntetiden blev LÅNG på klockorna..
2010 så var inte ens 2009 modellerna skeppade ännu..
Och det sägs/skylls även på att urverken inte gillade att bli PVD behandlade.
Aja utan att gå djupare in på själva klockan så förstår ni min poäng.. Det spekulerades helvilt om vilken modell som var den bästa att köpa..
Och dom olika serierna kan skilja så mycket som 60.000kr i pris.. Helt obefogat..
Så antingen chansade man på rätt serie.. Och hade en framtidsinvestering.. Eller så köpte man en snygg klocka som man gillade.. Och ev gick i förlust…
Min vän gjorde det senare eftersom han har ett genuint klockintresse.
Han köpte en av dom billigare han hittade..
Har haft klockan i 4 år.. Tyvärr inte använt den så mycket.. Funderade på att lämna in den på auktion nu där den blev värderad till att LISTAS för samma pengar som han gav för 4 år sen..
Men han hann inte ens så långt.. Idag så råkade han stöta på en kille som snabbt slängde upp pengar till honom..
Visst han fick inte vad han gav..
Men en värdeminskning på 15% över 4 år över en ”misslyckad” Panerai modell.. Är fan inte dåligt!
Sen att inte klockan hade använts så mycket genom åren är bara hans egna fel.
Så min läxa är.. Alla ni som är så rädda för allt förutom Rolex eller Breitling..
Säg mej någon som köpt en Breitling för runt 150-160 tusen.. Och sen fått tillbaka 85 % av pengarna efter 4 år..
Sluta fega!
Jag har aldrig förstått poängen med att köpa en klocka och sedan sälja vidare den. Bättre att köpa en klocka och sedan behålla den i minst 10 år, gärna hela livet.