Dag: 22 februari 2013

Denna veckan så har jag av händelse träffat två av mina… Hmm.. Hur ska jag förklara..
2 av mina ex… Men inte bara det utan..
Dessa två var mina två första och kanske hittills enda ”riktiga” förhållanden officiellt.

Dom två förhållanden som familj och släkt fortfarande pratar om.. 15 och 11-12 år senare….

Den ena tjejen var jag ihop med hela tonåren känns det som..
Och det var hela paketet där liksom.. Hon var med överallt… Våra familjer träffades och kunde umgås o allt det där.
Alla i släkten kände till vårt förhållande.. Och blandade sej också..

Och tjej nummer två.. Som jag tyckte om mer.. Var taskigt nog så likt tjej nr1..
Så släkt jag inte hade träffat på länge, Och såg då denna tjejen.. Trodde att det var en och samma tjej..

Pinsamt som faaan när bland annat farmor kommer med stort leende ”Åååh hej **** det var längesen vi såg dej! =) ”
Och där står jag med min nya flickvän.. Som heter nått helt annat..

Men men hon visste hur lika dom var varandra.. Så hon fick tyvärr vänja sej vid det..
Aja vilket som..

Tjej nr1 var med mej i flera flera år.. Och jag får fortfarande än idag.. 15 år senare höra.. ”Men det var du som var ihop med ****”…
Och jag har dom senaste 15 åren BARA fått höra ”Ja men du tycker ju bara om blonda tjejer med blåa ögon”…
Bara för att dom två råkade se ut så.. Och se ut som tvillingar 😉
Ne inte så.. Men stöpta ur samma form iallafall.. Och det får jag höra än idag.

Smala tjejer med blont hår och blåa ögon är det enda som duger åt Pierre…

Och tjej nr2 tyckte..
Henne jag om mycket mycket mer.. Och är den enda tjej som jag har bott ihop med.
Överlag så sedan dess är det väldigt få tjejer som jag har spenderat mer än ett dygn ihop med i ett sträck.

Så.. Denna veckan har båda dessa tjejer varit hos mina föräldrar och hälsat på typ.. Vid olika tillfällen.

Och jag har sagt hej.. And thats it.. Typ.
Och dom har snackat och snackat med min familj.. Och det har skrattats o alla har varit så glada.. Den ena tjejen var helt tårögd och sa att allt var precis som vanligt och det var nästan som att vara hemma igen..

Och jag.. Har stått där tyst… Och minns inte ett skit…

Den första tjejen… Där minns jag sånt som jag har berättat om och om och om igen genom åren..
Men jag har inga riktiga minnen liksom.. Inget som jag kan se framför mej.. Utan bara sånt som jag har tänkt på genom åren..
Och när jag såg henne..Så.. Visst… Kände igen henne.. Men ”Kände inte mej hemma” om ni kan förstå vad jag menar.

Och tjej nr 2 har jag haft kontakt med nån gång då och då genom åren..
Min mamma säger OFTA än idag att ”Oh henne gillade vi så mycket”.. Alltså inte som min flickvän främst utan som människa rent allmänt.. Hon passade in där hemma liksom.

Och det var väl det som det snackades om i veckan med.. Min familjs ”förhållande” med dessa ex då..
Och jag bara stod där.. Och mindes inte ett skit…

Tjej nr2 ska tydligen ha varit här på fest också inte allt för längesen… Jag tror att dom kom fram till att det var brorsans student för.. Ja vad blir det.. 3 år sen snart.
Och det har jag inget inget inget minne av ALLS! Jag sa först att dom bara yrade tills alla sa emot mej..

Så.. Jag vet inte vad jag vill ha sagt förutom just detta då att mitt minne är helt craschat..
Familjen och exen saknade varandra helt utan mej i bilden.. Så det bryr jag mej inte om det minsta..
Och jag har inte saknat dom i heller..

Men jag har alltid tyckt.. Att har jag en gång tyckt om en tjej så kommer hon alltid ha en plats i mitt hjärta..
Och detta är två av mina ”viktigaste” och mest känslosamma förhållanden jag haft.. Och dom två enda ”riktigt officiella” förhållanden jag haft.. Sambo.. Planerat framtid o grejer..
Det var efter tjej nr 2 där som släkt och familj gav upp hoppet om mej liksom 😉

Bara så ni förstår hur jag menar med ”viktiga” och officiella.

Ja inte dom enda men tonåren och första vuxen ålder.. Ni vet hur det är..
Och den tjejen som då bodde hos mej var ju när jag bodde hos mina föräldrar..

TO THE POINT!
Det är en sak att jag inte minns… Det börjar jag NÄSTAN bli van vid..
Och det är en sak att dom bara remissa med varandra utan mej.. Fine om dom tyckte om mina föräldrar mer än mej.
Så har det alltid varit med vänner osv ändå så =)

Men… Att jag inte alls kunde på nått sätt tänka tillbaka och känna att ”henne har jag tyckt om en gång i tiden”..
Henne har jag älskat.. Varit kär i.. Osv osv osv…
Alltså inte att det skulle pirra o kroppen eller så.. Men att kanske få fram ett nostalgisk leende eller nått.. Jag vet inte.. NÅTT..
Jag vet inte.. Det är inte ofta.. Eller det är inte alls att jag stöter på nått ex på så vis..
Men nån reaktion..

Utan det var bara helt.. Nada.. Ansikten som jag kände igen.. Thats it..

Den första tjejen har jag inte sett på säkert 13 år.. Men storyn har berättats om och om och om igen sen dess..
Och namnet dyker upp minst ett par gånger om året..

Och tjej nr 2 har jag snackat med ett par gånger.. Träffat några få gånger…Ja då sen.. Hmm.. Det tog väl slut.. När jag var.. 19-20 tror jag.. Och sen blev vi vänner igen nått år efter det….Så säg att jag har träffat henne.. 3 gånger på 10 år.

Ne det måste vara mer.. Jag vet inte..

Så med henne kan jag tycka att ”hon ser precis ut som förr”.. Men jag har fortfarande inget ”äkta” minne.. Utan bara stories som jag haft i huvudet genom alla år..
SÅ dom ”Minnen” jag har.. Är såna bilder och scener som jag har spelat upp i huvudet när jag har berättat storyn senare för andra..

Jag ”skiter” i exen.. Iallafall den första.. Den andra är en toppentjej som man verkligen vill ha som vän i sitt liv..
Men minnena i sej skiter jag i.. Det är bara hemskt att jag inte KAN minnas..
DET är min poäng..

Mina två första stora riktiga ”Jag älskar dej” förhållanden… Hela min ungdom.. Mina tonår..
Och det är blankt..

Under tiden som jag har skrivit detta inlägget så har jag försökt TVINGA fram nått.. Men jag hamnar hela tiden på sånt som jag har fantiserat ihop under åren..

Men.. Kanske inte nått värt att minnas =)
Jag menar.. Om det enda DOM kunde säga till mej var ”Hej, läget?” under kanske två timmar var..
Medans dom kunde snacka non-stop med mina föräldrar..

Ja.. Då kan ju inte JAG varit så viktig och minnesvärd då i heller ändå ju 😉