Pest eller Kolera?

Ok, Detta är inte som jag försöker gnälla av mej pga mitt skit.. Utan för att jag vill åter igen förklara varför jag har sådan avsmak för läkare och sjukhus.

Jag har haft problem med skallen och nacken sen i sommras då jag fick diskbråck i nacken och grov hjärnskakning.

Jag åker in på akuten.
Kan inte se, Röra mej och är konstant snurrig och spyfärdig.
Får en nackkrage efter 4 timmar.. Efter 7 timmar så frågar jag vad som pågår, Och då erkänner dom att jag har blivit bortglömd, Och får vänta tills nästa pass av läkare kommer.

Några timmar senare kommer läkaren ”Åk hem och vila, Kom tillbaka om det blir värre”.
Givetvis var det inte bättre dagen efter.. Kunde inte gå.. Stå.. Prata.. Och såg fortfarande jävligt dåligt.

Åker tillbaka.. Ligger där i en jävla massa timmar tills jag kräver att få bli röntgad.
Blir skickad till röntgen.. Ligger nån timme i väntan på svar.
Läkaren kommer tillbaka och säger att jag mår bra,Inga fel alls.. Och skickar hem mej.

Jag blir utkörd i rullstol.. Kan fortfarande inte ens gå.

Ligger hemma i två veckor i tron om att det bara är något tillfälligt.
Det går inte över.. Kontaktar en privat klinik, Dom undersöker mej, Inget alls att klaga på där. Det var bara att han bara koncentrerade sej på nacken kanske.. Men det var ju hans grej så det förstår jag.
Jag får en tid till röntgen dagen efter.

Får svar om att jag har ett diskbråck i nacken som trycker på ichias.
Här så rekommenderar den privata läkaren mej att jag ska få mina journaler ifrån akuten, Så att han kan få läsa dom också.

Långt om länge så får jag hem papprerna ifrån akuten, Där det står att ”Patienten mår bra, Mådde bättre efter ha fått lugnande besked ang röntgen, Kunde då härifrån utan problem på egen hand”.

Sen hur jag bråkat med det är en helt annan story.

Sen i det stora hela så har jag varit hos läkare titt som tätt sen dess.. Och tyvärr jobbat trots att jag var sjukskriven.

Det har blivit värre och värre.. Vilket jag givetvis förstår har varit för att jag inte har vilat.
Men här så säger läkarna då att jag borde ta mer smärtstillande.
Jag säger att jag inte är så glad för att äta en massa piller..
Och dom menar på att det är ju nu om nått som jag ska passa på när jag verkligen behöver det.
Vilket jag förstår.

Månaderna går. Jag blir sämre.
(Dom ville operera mej akut men jag ville inte.. Efter det så tyckte dom lite ”skyll dej själv då” och gav mej varken råd eller tips om nått)

Dom säger ”ta mer smärtstillande.. Varje dag.. i förebyggande syfte och vid behov”.
Och jag har ju ont hela tiden.

Månaderna går.. Jag blir sämre.

”Du äter för mycket smärtstillande.. Det är därför du har ont”
Och då sa jag att jag åt mer piller än jag egentligen gjorde.

Jaha.. Så vad gör jag nu då?

”Du ska vara helt utan i två månader”
Jaha.. Kommer inte det göra saken värre?
Jo.. Så därför kan du inte jobba (och jag blev av med mitt jobb här)

Två tuffa månader går… Utan några som helst smärtstillande…
Tog väl kanske 3 alvedon när jag var förkyld efter nyår..

Träffade 3st läkare igen i tisdags.

”Hur mådde du utan smärtstillande”
Värre..
”Bra”
??

Nu ska du äta tabletter o förebyggande syfte, Vid behov och bla bla bla bla.
Så då fick jag en lista på

Lyrica
Saroten
Selo-Zok
Relpax
Maxalt

Jaha… Men varför har jag då precis varit utan helt i två månader och jag ska trycka i mej ännu mer sen?

”För att dom ska verka bättre”.
Visst det kan jag ju köpa.

”MEN.. Jag måste varna dej om några biverkningar”

Och så här har ALDRIG en läkare sagt till mej innan..

Biverkningarna jag kan få av detta är

* Tryck över bröstet, Svårt att andas
* Potensproblem
* Tappa känsel i fingrarna
Och där säger jag att så har jag ju det redan
”Ja förbered dej på att det kommer bli värre”
* Mardrömmar
Jag säger samma sak där och får samma svar.
Skulle det vara att det blir för mycket och jag inte kan sova så ska jag ringa honom. Då förklarar jag att jag inte kan sova som det är idag.. Och OM jag väl sover så har jag alltid mardrömmar. ”Ja då får du ju ringa mej och prata om det”
* Trött i kroppen.. Ingen ork eller lust
* Ångest
* Kraftig viktuppgång

Så… Hur ska detta göra mitt liv bättre eller lättare?????

Så här är jag idag.. Och tycker att läkare BARA chansar sej fram!

Denna storyn är som sagt MYCKET längre och bråkigare egentligen.. Men jag ville mest bara dela med mej av det här sista med alla biverkningar.

Och nu hör det till saken att eftersom jag har jobbat i Danmark men bor i Sverige.
Så får jag ingen Sjukkassa, Löneförsäkring eller A-Kassa ifrån Danmark för att jag inte bor i Danmark. Så trots att jag har betalat 1600kr i månaden för detta, Och betalat skatt i Danmark sen 2007, Så är jag nu bara vilken svensk som helst.

Och läkarnas papper ifrån Danmark duger inte i Sverige, Så då måste jag gå igenom allt igen med läkare i Sverige.
Visst inga problem.

Läkaren på vårdcentralen här gav mej en remiss till en Neurolog.
Efter tre månader så fick jag hem ett brev att dom hade tagit emot remissen och att dom kommer höra av sej om en tid inom 6 månader.

Allt detta bara så att försäkringskassans läkare ska kunna säga att han inte håller med och att jag inte är sjuk.

Så.. NU är jag i den sittsen igen.. För trasig för att jobba.. Men måste jobba ändå.

Så.. Frågan är.. Klarar jag mej inte bättre utan alla dessa piller och biverkningar om jag nu ska kunna prestera bra på ett nytt jobb..

Liknande inlägg:

Postcommotionellt Syndrom Dagens Notiser. Nattens Notiser