Igår så laddade jag mitt USB minne med en dokumentär om Ayrton Senna som jag hade tänkt se nån mysig kväll i soffan.
Men eftersom jag inte kunde sova i natt så tänkte jag sätta på den för att somna till, jag brukar ju sova bäst till motorljud..
Men vilken tabbe det var då..
Inte kan man somna till en dokumentär om Ayrton Senna.
Jag såg inte hela, Främst för att jag ville vara helt pigg och vaken när jag såg den.
Och dels för att jag började kladda på ett blogginlägg på telefonen..
Så detta inlägget skrev igår natt runt 4 tiden.. Och ni som känner mej vet att jag tänker helt annorlunda på nätterna.. Vill ni se min känsliga sida så snacka med mej om natten.
Så ta inlägget med en nypa salt.
Dokumentären som heter ”A Star Named Ayrton Senna” börjar riktigt tungt…
Där vi får se Senna sitta avkopplad på en strand och tala om riskerna med Formel 1, Eller riskerna med racing allmänt, Att han är mycket väl medveten om att det kan ta ahns liv.. Men han kan inte sluta med det för att det är hans liv..
Man får acceptera riskerna och lära sej att leva med det, koppla bort det och vara en racingförare.
Sen får vi se hur precis allt i Sennas liv har handlar och racing, bilar och prestanda ända sen han var liten, han var nog lite utav en ADHD unge som inte kunde sitta stilla..
Så allt i hans korta liv har bokstavligen handlat om racing, Vilket jag starkt kan känna igen mej själv i…
En nästan sjukdomligt perfektionist, Med så höga krav så att han tidigt insåg att det var bäst att göra allt själv, eftersom då blir det bäst gjort.
Jag körde ju Cross som liten. Men ville alltid ha en Go cart. I början ville jag köpa en och bygga ihop själv. Som jag sen ville tävla med. Detta var vid 5 års ålder alltså. Minns det än idag för min kusin hade en Go cart som han inte ens använde.
Sen många år senare tänkte jag köpa en själv. Men just den Go carten var tvungen att puttas igång. Och min bästa vän på den tiden var liten som en 10åring trots att vi gick i 6e klass.
Plus att en annan äldre vän sa att det var totalt hopplöst att köra Go cart på cykelbana, För det var alltså på cykelbanorna jag körde med min cross, Eftersom jag aldrig fick komma iväg till nån bana. Så när dom äldre kidsen var glada för sina mopeder så blåste jag förbi dom med mitt långa då blonda hår på en cross.
Sen så kanske det inte var så kul med en Go cart som behöver två personer för att få igång den, Och sen bara hade en stol…
Men kort därefter så började jag köra bil på daglig basis, Första gången jag tog bilen själv och körde var jag 11 år gammal, Och när jag hade börjat 7e klass så körde jag bil dagligen, Och med en Pappa som var bilhandlare så var det nya roliga bilar vecka efter vecka.
Under min högstadietid så hade jag Både en Corvette. Mercedes och en Porsche. Som jag slutligen blev av med mitt lämp i.
Sen dess har jag hållt mej ifrån Porsche tyvärr.
Nu ska jag inte jämföra mej själv med en legend som Senna.
Men jag har alltid och kommer alltid undra… What if…Tänk om jag hade fått börja med Go cart i 5 års åldern….
Jag är ju nu till 100% självlärd.
Jag har aldrig övningskört med någon, Körskolan bara fuckade upp mej och min körning, Dom sa bokstavligen första lektionen att jag körde FÖR bra och behövdes brytas ner, För att man ska inte vara säker bakom ratten……..
Jag har aldrig tagit förarlektioner, jag HATAR åka med andra så det gör jag så lite som möjligt.
Så jag är utan tvekan helt självlärd.
Och tycker att jag aldrig fått en riktig chans att visa min rätta potential eller fått utvecklas på rätt sätt.
Tvärtom så har det varje sommar dykt upp problem med bilen som hindrat mej från att köra bana.
Så det har långt ifrån blivit så mycket bankörning som jag velat eller planerat.
Nu denna säsongen så var det mer eller mindre 2 säsonger sedan som jag fick köra ordentligt. Förra sommarn var det krocken, Sommarn innan dess växellådan.. Innan dess avgassystemet. Innan dess bromsarna.. osv osv osv.
Och vad fick jag köra i år? Ett Gatebil med kaos och ständigt gulflagg, Och ett extremt blött Superstage..
Vad mer? Ja driftin.. Som jag gjorde bra ifrån mej på.. Men det är inte racing. Det är absolut kul.. Men inte racing..
Och att köra bil är inte som att cykla.. Och när jag menar köra bil så menar jag köra bil BRA, Aktivt, Effektivt…
Man tappar lätt bort sej.. Och för min del så både pga alla problem och alla modifikationer jag gjort så har jag varje säsong fått lära känna bilen på nytt ju…
Så.. Som med allt annat.. Övning ger färdighet..
Man lär sej med tiden…. Men man har också sin peak.. och jag har inte råd med några onödiga uppehåll..
Visst.. Formel 1 osv är helt ute ur bilden för mej.. Min kropp hade inte klarat det.. Men ändå.. För in egen skull.. Så vill jag ju fortsätta utvecklas..
Och nu, 28 år gammal.. Och började köra bana för bara 5 år sedan ca.
Innan dess så har det varit buskörning på egen hand, Bland annat ute vid min gamla testbana 😉
Så med dessa korten på hand.. så anser jag att jag har all rätt att undra.. What if?…
Om jag hade fått börja med Go Cart vid 5 års ålder.. Och jag börjat köra bana tidigare.. Och jag under dessa 5 år hade fått köra så mycket som jag velat.. Utan alla problem.. utan alla dårar på banorna..
Blir jag rik så bygger jag mej en egen bana utan tvekan!
För att för min del så handlar det inte om att tävla mot andra.. utan pressa mej själv.. Pressa bilen.. Precis på den hårfina gränsen..
Se vad som klarar mest.. Jag eller bilen..
Och med tannke på hur jag har presterat när jag väl fått chansen till det…
Desto mer jag ser utav Senna. Desto mer inser jag hans storhet. Hans överlägsenhet..
Hur unik han var… Och snälla ta det inte fel….. Hur han påminner om mej själv..
Inte i allt det ovan nämnda.. Utan i hans tänkande, Hur han var och fungerade som människa.. Inte i hans unika föraregenskaper givetvis..
En iskall och extremt tävlingsinriktad förare, Men också en väldigt mjuk, känslig och omtänksam människa…
Jag tycke det är bra att Senna lyfts fram idag.
Visst dagens förare är duktiga. Och vi under vår tid hade Häkkinen och Schumacher. Som absolut är legendariska dom med..Speciellt Schumi..Men jag vill att dagens kids ska känna till Senna också. Som om man ser till på vilka bilar dom körde.. Så var ju Senna utan tvekan en bättre förare
Och jag ska erkänna. Även om jag minns exakt det ögonblick då jag fick se Sennas krock på nyheterna. Och minns mina vänners reaktion. Så hade jag ingen större koll på Senna då. Man kände till honom som en duktig förare i formel 1. Men det e nu som först detta året som jag lärt känna människan bakom ratten.
Så jag ser verkligen fram emot den kommande filmen/Dokumentären.
Nu skulle detta inlägget handla om denna dokumentären ifrån 1998.. Jag skulle inte gå in för mycket på Senna och absolut inte på mej själv..
Men Senna får jag återkomma till senare.. Men först och främst ska jag se färdigt denna dokumentären som jag började på i natt och sen den kommande..
Och ang mej…. Jag kanske borde hålla mej till Tv-Spel…..
Så.. Det var alltså nattens film.. Eller inte..
Men dokumentären är absolut sevärd, Och planerar ni på att se den kommande så är ju denna perfekt i väntans tider.
Missa inte detta inlägget, Där ni bland annat kan se en annan dokumentär som är en timme lång.
Så jag tycker ni ska ladda ner den här.
