Detta får bli Nattens Dilla.
Jag var bara tvungen att göra ett till inlägg..
Very emotional this…
Det började med ett jag hittade en cool bild som fick mej att börja tänka på en av mina Favo låtar med J Dilla…
Som är en av hans sista..
Jag har bjudit er på den innan, Men detta inlägget är för mej…
Denna låten är från hans sista album som sagt.
Skivan med namnet ”Donuts”.
Donuts släpptes på J Dilla´s 32a födelsedag, 3 dagar innan han gick bort.
J Dilla jobbade på denna skivan i slutet av hans Dill Withers period.
Dilla brukade jobba som så att han påbörjade ett beat, pillade me det, Sen börja me nått annat, Gå tillbaka till det förra beatet, Leta upp fler sköna samplingar.. and so on.
Det är därför jag har så många låtar utav J Dilla och det är därför jag vill ha ALLA versioner utav ALLA låtar.
Ni som känner till Dilla vet att han dog av en långdragen blodsjukdom, Sista tiden kunde han knappt äta och åt 15 olika mediciner var dag, trots detta så jobbade han konstant.
Rättare sagt pga detta.. pga att han visste att hans tid här å jorden snart var slut, Så jobbade han mer än vanligt..
Sista tiden när han låg inlagt på sjukhuset så låg han och gjorde beats under tiden som hans egna klocka tickade..
Det är många av hans sista låtar som innehåller budskap om hans död.
Kolla in mash, Waves, Airworks m.m.
Han var extra noga med dom sista låtarna han gjorde, dom som hamnade på Donuts skivan, Medans han låg på sjukhuset så gick han igenom låtarna gång på gång för att vara säker på att dom var perfekta.. Vilket dom verkligen är..
Innan jag bjuder er på nattens låt så vill jag ännu en gång citera ett inlägg skrivet av en tjej jag inte känner till, Jag använde mej utav hennes inlägg för ett tag sen så jag själv inte kunde sätta ord på min kärlek för J Dilla.
Och gör så ännu en gång då jag själv har en klump i halsen..
”1. J Dilla, ”Donuts” (2006)
När jag var på Rap Quiz första gången såg jag en kille med en t-shirt med trycket ”J Dilla changed my life”. Det tyckte jag var fint, och helt i sin ordning. J Dilla var inte som andra producenter, på så många sätt. Han var djupare inne i musiken, hörde mer än de andra, hörde andra saker än andra och som en konsekvens lyfte han fram saker som ingen hade tänkt på. Hans beats som backade upp klassiska raplåtar av The Pharcyde, A Tribe Called Quest, Common och Slum Village var fantastiska och han hade gått till historien bara för den insatsen. Men ”Donuts”, den sista skivan som han gav ut innan han dog (och det var typ veckan innan han dog) är ändå något helt annat, något som får både Dillas egna och andra producenters insatser att blekna. Den är så… rik. Den är så fet. Den har så mycket. Den är så kompromisslös, så fräck, låter låtarna sluta när man minst anar det, först blir man häpen men snart inser man att den var tvungen att sluta precis där. ”Donuts” är instrumental hiphop och den mest fulländade moderna musiken som gjorts detta decennium. Vacker, svängig, märklig, abstrakt, unik. Och totalt personlig – tänk att lyckas förmedla känslor och intimitet bara genom en sampler, en av världens mest intressanta skivsamlingar och en trummaskin. Det är inte bara imponerande, det är otroligt modernt. Himla nu inte på ögonen, hipsters, och börja inte slentrianmumla om nittiotalet och ölig big beat eller navelskådande DJ Shadow-musik. Fuck that. ”Donuts” är något helt annat, en skiva som sjuder av liv, en riktig mänsklig röst – trots att rösten aldrig hörs, bara anas. Där finns funderingar, berättelser, skratt. Allt mellan raderna. Allt sicksackat mellan den mosaik av beats och minnen som Dilla gång på gång slår sönder och klistrar ihop. Sirenerna tjuter. Något är på väg att ta slut, en fest, ett brott, en dröm, ett liv. Musiken flyr runt hörnet och förvandlas igen. Skönhet uppstår. Sedan tjuter sirenerna igen. Och på något gåtfullt sätt lyckas hela albumet sluta i exakt samma ögonblick som det började i. En grekisk labyrint, en förantik evighetssymbol, en amerikansk musik som aldrig upphör att fascinera. Vila i frid, James.”
Så nu till låten… Som har det rörande namnet Last Donut of the Night.
Fyfan va bra…. Åh Dilla…
Där samplade han denna låten.
Moments – To You With Love
Mycket fin.
Och nu till bilden som var inspirationen till ännu ett Dilla inlägg i natt.
Så… så.. Rätt….
