7 maj, 2010 · Sir Pierre's Godispåse

Minicall,Personsökare,Beeper,Pager…

Ja dom flesta över 20 år gamla vet nog vad jag menar.

Och för er som inte vet så var det nått man använde innan alla hade mobiltelefoner.

Typ som en mobiltelefon som man bara kan SMSa till, Och till en börjar bara SMSa ditt telefonnummer till.

Sen fick då personen som man ”sökte” eller som fick detta medelandet hitta en telefon nånstans ( Ja det fanns offentliga telefoner i varje gatuhörn förut) och ringa upp nummret som man hade knappat in(ditt nummer)

Ja det låter kanske komplicerat, Men tro det eller ej så var saker enklare då.

Ville jag ha tag på nån av mina vänner så gick jag ner på centrum och där fanns alltid några av vännerna.

Ville man ha tag på nån specifik så gick man hem till den personen helt enkelt eller så passade man på att ringa sina samtal innan man gick hemifrån och bestämde tid och plats att mötas.

Senare när man visste vilka som brukade ”söka” en så använde man sej utav koder.

505 (Läs SOS) så betydde det att man skulle ringa upp.

Annars kunde det vara så enkelt som

001 kom hem

002 ses på centrum

003 kom hem till mej

osv osv

Problemet var bara att det var riktigt dyrt att ringa/söka nån

Att ringa dessa 0740 nummer som personsökarna oftast hade kostade runt 5kr , Och detta var alltså på 90 talet.

Tänk er att det skulle kosta ca 10kr idag att bara skicka sitt telefonnummer till någon som en uppmaning att man vill bli uppringt.

Men som sagt… saker och ting var enklare förr.

Bestämde man en tid med någon så fick man fan se till och vara där i tid.
Missade man det så fick man verkligen pay the price för det.

Sen så började folk skaffa mobiltelefoner, Själv hade jag 2st Minicalls och mobiltelefon redan i 5e klass =)

Men dessa mobiltelefoner som man hade i början, Ericsson 337 osv osv, Dom kunde man inte skicka SMS med.

Jag hade en Bang olufsen som man iallafall kunde ta emot SMS på, Men vad hjälpte det när ingen kunde skicka ett SMS?

Men folk fortsatte att använda sina Minicalls, Man kunde bli nådd överallt, Vilket man inte kunde med mobiltelefoner som använde sej utav GSM nätet, NMT var en annan sak men det var utdöende och dyrare. Det är t.o.m som så att inte ens dagens mobiltelefoner har så bra täckning som dåtidens minicalls

Dom senare minicalls som användes av folk som inte hade skaffat sej en mobiltelefon istället kunde man faktiskt läsa text på.

När man ringde till en vanlig Minicall så kom en auto-röst som bad dej att knappa in ditt telefonnummer och avsluta med #

Till dom senare så ringde man en sekreterare som då knappade in vad du ville lämna för medelande, Så hon i sin hand skickade ett medelande från sin dator till din väns minicall.

Så hur komplicerat det än låter så var det enklare tider =)

Till en början så var det givetvis inte alla som hade råd med en Minicall, Oftast så var det bara läkare osv som använde sej utav en personsökare.
Och i USA så var det nästan bara knarklangare som hade det.

Och man kunde inte byta nummer på sin Minicall, Ville du ha ett nytt nummer så fick du köpa en ny helt enkelt.

Vilket resulterade i dyra överpriser på en Minicall med lätt nummer.

2 Nummer jag minns att jag hade var
0740 262626 och 0740 262728, Lätta nog att komma ihåg 😉

Nummret satt på ett klistermärke på baksidan, Ville man inte att tjuvar skulle ha nytta av din minicall om dom stal den så tog man bort klistermärket helt enkelt.

Här är vad Wiki har att säga om Minicall´s

Minicall är varumärket för personsökare i Sverige. Personsökning hade sin storhetstid i slutet av 1990-talet och hade 2006 ca 80.000 aktiva användare i Sverige.

Kommunikationen är enkelriktad och därför är Minicall lämplig för meddelanden med precis innebörd. Vid kritiska tillämpningar såsom inom räddningstjänst och sjukvård är tekniken särskilt lämplig och används dagligen tack vare mycket hög tillförlitlighet.

Meddelanden till Minicall kan t.ex. skickas numeriskt via en vanlig telefon, som SMS, som e-post, via webben, eller via särskild mjukvara.

Minicallsystemets föregångare kallades MBS, och var då ett personsökningssystem som utnyttjade FM-bandet. Med teknikutvecklingen förfinades systemet och 1985 startades Minicall som en tjänst för rena tonsökningar.

Tjänsten utökades med en textfunktion 1988 och med numerik (siffermeddelanden) 1989. Våren 1993 startades Minicall Privat och 1995 öppnades en andra frekvens för Minicall. Ett nytt nät med en tredje frekvens byggdes 1998 och därmed infördes det höghastighetsbaserade ERMES-nätet (Minicall Broadcast).

Generic Mobile förvärvade 2002 Minicallverksamheten av TeliaSonera. Sedan dess har systemet utvecklats med en rad nya tjänster och tillämpningar, t ex Messit Webb.

Ja vad mer finns det att säga?

Dom drev utav vanliga ”freestyles batterier” dvs såna små batterier som används till det mesta.

Med dessa batterier så hölls din minicall vid liv i ca 2 veckor.

Just det, Man kunde ha en Minicall med abonnemang också, Vilket innebar att du delade på avgiften för dom som sökte dej, Det var verkligen ingen hit.

Annars så betalade du alltså en engångsumma för din Minicall och så var det allt.

Jag har för mej att dom slog igenom först när Motorola kom med små,smidiga sökare som hette just Minicall,
Dessa kostade ca 2000kr har jag för mej, Dom tidigare kostade ungefär lika mycket som en mobiltelefon gör idag.
Det var dessa alla köpte, Och det fick bli namnet folk använde för alla personsökare.

Så en Minicall och ett telefonkort was the way to go.

Ett telefonkort var ett kreditkort-stort kort som var laddat med pengar, Dessa använde man i dom allmänna telefonkioskerna, Istället för att bära runt på en massa mynt.

Vill du ha en Minicall idag så kan du köpa det här på Minicall.se , Dom har även tillbehör som snygga kedjor osv,

Det var en sak man använde för att blinga till sin minicall. Ville du inte fästa den i bältet med klämman som satt på alla Minicalls så hade man den i ficken och en kedja med en klämma högst upp som man fäste i fickkanten. Så när minicall´en vibrerade eller pep så fiskade man upp den ifrån fickan med hjälp av kedjan.